Teckenspråk

Bo Andersson som blev vuxendöv beskrev i en självbiografisk bok sitt första försök till läppavläsning:

"Plötsligt stod meningen klar och otvetydig: -Vad jobbar din hund med egentligen?" 

Pågablära som förlorade sin hörsel vid 14 år läste detta stycke under ett allvarligt beslutsmöte mellan modern och rektorn angående om den numera döva sonen kunde gå kvar i sin klass eller måste flyttas till specialskola. 

Hysteriska skrattsalvor från Pågablära avbröt mötet. En storögd moder och rektor följde pågablära med blicken när han kiknande staplade ut för att få luft.

Jo Pågablära fick gå kvar. Humorn finns också kvar och en ganska avslappnad attityd till detta med att inte kunna höra. 

Fast i vissa situationer kan det vara lite opraktiskt. Ropa kan man stryka direkt. 

Läppavläsning är dessutom en ganska oexakt vetenskap.  Nertrillad i en vak är det inte större skillnad på munrörelserna -Herregud jag vill inte dö! och -Hämta nu mina pimpelspö!

Särskilt i ljuset av att tjärlax är en isbjörn. 

I integralhjälm, när mörkret fallit eller i en akut situation behöver kommunikationen funka. 

Receptet är enkelt och en kombo av 4 saker: 

Ljus

Uppfällbar hjälm

Teckenspråk

Fingerhanskar

Under färd blir det mer eller mindre "dykarspråk". Tecken som fort, långsamt, se upp osv måste sitta som berget, klara avstånd och att utföras med en hand. Det mesta kan hämtas från teckenspråket med små justeringar. 

Tjärlax teckenspråksskills är inte vad de har varit så vi får hitta ett sätt att fräscha upp dem. 

Det det börjar kännas som att själva färden bara är några få procent av hela projektet. 

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Svenskt_teckenspråk