Näsfjället - Nornäs - Särna

En ny gryning kom.  Denna gång med frostbeklädd tältinsida och fladdrande tältduk.
Ett par vedträn i spisen löser det mesta. 

Vi klev ut vid 9 tiden efter ännu en korvfrukost.
Fortfarande blå himmel men lite kyligare. 

Vi packade och vände skotrarna mot Nornäs.



Vi stannade vid en mack och en liten nedläggningshotad affär. Där träffade vi två äldre gentlemen på Sportskotrar. Vi fick oss några tips om vart det är fint att köra innan de brände iväg mot Nornäs förundrade över de tältbaxande sydborna. 

Leden var ömsom bra ömsom ko-stig. Men vintervärlden gnistrande vacker. Nästan löljligt fint väder. 

Kälken neg oroväckande åt vänster. Det visade sig att stötdämparen var slut. Vi får hålla ögonen öppna efter nya som passar.

I Nornäs fanns ett jättemysigt skotercafé. Svårhittat men ändå inte eftersom alla vägar visade sig bära dit, skyltat eller ej. 

I dörren mötte vi de två gentlemännen som var på väg ut och av nån anledning visste alla på cafet vem vi var.  Vi fikade och köpte, efter lite funderande, ledmärken för norra Dalarna 

. Tanken är att ta oss till Särna och sedan vidare uppåt. De tre milen till Särna från Nornäs gick ganska kvickt. Ja, kvickt och kvickt ... medelhastigheten med kälke ligger på runt 20 km/h med blandad kvalitet på leden.

Vi var framme i Särna lagom till kvällningen. Sovsäckarna hade blivit aningen fuktiga av kondensen i tältet och veden var slut. Det stod mellan att sätta upp tältet i skymningen i minus 20 eller fixa ett rum. Vi valde det sistnämnda för att kunna fylla på strömförrådet också. På booking hittade vi Sporthotellet i Särna och de skulle ha lediga rum. Inte jättelätt att hitta dit pga avsaknad av skyltning och när vi till sist kom rätt visade det sig att det var en byggarbetsplats.

Som tur var hade det ett rum som var klart som vi kunde få. Vi baxade in våra prylar tog en välförtjänt öl och styrde kosan mot pizzerian.